Andreas Andersson

Intervju med Andreas Andersson, som driver företaget Bag of Life.

Har läst följande utbildning:

Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT

Vem är Andreas Andersson?
– Jag är 38 år gammal och bor i Falkenberg. Bördig från Kalix. Tidigare spelade jag hockey på relativt hög nivå. Flyttade runt en del. Jobbade i säkerhetsbranschen, innan jag åkte på en arbetsskada. En dag googlade jag runt och hittade Sverigehälsans utbildning, Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT. På den vägen är det.

Vad har utbildningen betytt för dig?
– Det har varit två år av personlig utveckling. Min fru säger att jag inte längre är samma person som hon gifte sig med. Jag är mer positiv och fått andra värderingar. Nu vågar jag till exempel stå och prata inför en klass. Hela livet har man gått omkring med en massa frågor. Om sig själv, sitt beteende. Utbildningen gav mig djupare förståelse för hur människor fungerar. Jag brinner för det här ämnet och vill hjälpa andra människor. Därför startade jag upp mitt företag, Bag of Life.

”Jag hittade min identitet när jag började läsa till socialpedagog – nu vill jag hjälpa andra att söka efter sin.”

Jag får en känsla av att du inte kände dig hemma i idrotten. Att det var något som fattades i ditt liv. Stämmer det?
– Jag har alltid varit en sökare. Jag hittade min identitet när jag började läsa till socialpedagog – nu vill jag hjälpa andra att söka efter sin. Jag är Andreas – människan, inte Andreas – hockeyspelaren eller ordningsvakten. Numera vågar jag tala öppet om att jag har mått dåligt. När jag åkte på min arbetsskada hamnade jag mellan olika myndigheter. Man kände pressen – identiteten är så kopplad till jobbet. Man ska jobba och tjäna pengar. Så ser normen ut. Mår man dåligt hamnar man lätt i ett fack. Men man måste hitta sin egen väg här i livet.

Vilka delar av utbildningen gjorde störst intryck på dig?
– I sociologikursen fastnade jag särskilt för teorierna kring roller. Att man kan iaktta livet som en teater med en rad olika scener. Samma sak med psykologin. Teorierna erbjuder en uppsättning verktyg för att analysera konsekvenserna av ens beteende. Sen måste jag inflika att lärarna var helt underbara! De verkligen pushade en. Väldigt duktiga på att lära ut! De stöttade oss istället för att bara lägga en massa krav på våra axlar.

”Socialpedagogens roll är att undersöka beteendenas bakomliggande syften.”

Vem skulle du rekommendera att läsa utbildningen?
– Alla som söker personlig utveckling. Såna som brinner för att jobba med andra människor. Utbildningen ger en helt nya perspektiv. Till exempel var det en person i klassen som jag aldrig trodde skulle klara utbildningen. Men efter två år hade han utvecklats till en underbar människa. Det är så häftigt att se hur någon kan förändras så mycket som människa – på bara två år. Socialpedagogik handlar om värderingar och beteenden. Man lär sig livet. Många går omkring med frågor om livet. Socialpedagogens roll är att undersöka beteendenas bakomliggande syften.

Efter utbildningen valde du att starta eget. Varför då?
– Jag ville testa mina vingar, se var man landar. Företaget är en möjlighet att få använda mina socialpedagogiska kunskaper. Egentligen har jag alltid velat starta företag, men har inte brunnit för något speciellt. Förrän nu. När jag gick utbildningen funderade jag hela tiden på hur jag kunde för kunskaperna vidare.

Kan du beskriva din affärsidé?
– Jag vill förebygga psykisk ohälsa. Genom att nå ut till företag och föreningar vill jag kommunicera kring hur man kan bemöta folk med psykisk ohälsa. Samhället skapar olika roller åt oss. Det gör att det ställs olika krav som vi måste lära oss att leva med. Den psykiska ohälsan och sjukskrivningarna ökar, men många i min generation har inte ens funderat kring vad psykisk hälsa innebär. Jag kan ta hockeyn som exempel. Vi lade ned mycket tid på att bli starkare och snabbare. Men den mentala hälsan var det ingen som brydde sig om. Jag är dessutom uppvuxen med mentaliteten att man ska bita ihop – det finns folk som har det värre. Men de flesta mår dåligt någon gång i livet. Det måste vi våga prata om.

”Jag vill inte ha någon behandlarstämpel på mig – bara kännas som en vanlig medmänniska.”

Hur går företaget?
– Just nu nätverkar jag mest. Jag hjälper även till med stöd och matchning på Medborgarskolan i Kungsbacka. Där har jag fått bekräftat att mina kunskaper och den erfarenhet jag har byggt upp, i skolan och i livet, är eftertraktade.

Hur kom du på namnet Bag of Life?
– Jag och min fru satt och namnspånade på Scandic på Avenyn. När vi såg hur gästernas väskor stoppades in garderoben – sade det klick. Bag of Life! Mitt företag ska vara enkelt. Jag gillar att tänka i bilder och det ska vara enkelt att träffa mig. Kan man inte förklara i ord går det lika bra att rita en bild. Jag använder också kort under samtalen. Jag vill inte ha någon behandlarstämpel på mig – bara kännas som en vanlig medmänniska.

Vilka är dina drivkrafter och målsättningar? Både på ett personligt plan och för företaget.
– Jag vill nå ut i samhället. Psykisk ohälsa finns överallt. Jag vill att folk ska veta att de kan prata med någon. Söka hjälp. Jag brinner för att utvecklas och jobbet ger mig så många nya erfarenheter. Jag tycker att det är härligt att få ta del av folks livsberättelser och personliga resor. Att få se vad de faktiskt bär omkring på i sina väskor.

Andreas Andersson