Susanne Bogren

Susanne Bogren arbetar som föreläsare och författare. Hon är aktuell med boken ’Lugn i sinnet’.

Har läst följande utbildning:

I våras släppte Susanne Bogren sin tredje bok, ’Lugn i sinnet’, utgiven i egen regi. Idén till boken fick hon 2011, när kroppen en dag stängde av på grund av stress.

– Jag blev så yr att jag inte kunde stå upp. Varningssignaler hade funnits där en tid, men jag ignorerade dem. Jag var småbarnsförälder, spelade teater och drev ett eget utbildningsföretag. Allt var så roligt. På sjukhuset misstänkte läkarna MS, men det var en kraftig stressreaktion, berättar Susanne.

”Detta är en bok som jag själv hade velat läsa innan jag blev sjuk.”

Vägen tillbaka

För att komma tillbaka behövdes fungerade redskap. Susanne läste mycket på egen hand och började gå i KBT-terapi. Den stora vändningen kom efter några år, när hon hittade utbildningen Diplomerade Avspännings- och stresspedagog med kognitiv inriktning, hos Sverigehälsan.

– Förutom ökade kunskaper bidrog utbildningen också till min personliga utveckling, minns Susanne.

Diplomerade Avspännings- och stresspedagog med kognitiv inriktning är en utbildning som bygger på en KBT-inriktad kombination av mental träning och stresshantering. Innehållet handlar till stor del om hur vi genom att påverka våra tankar och känslor i vissa riktningar kan öka vårt välmående.

– Jag lärde mig att stresshantering handlar om att hitta balans i livet. Ofta ger vi de yttre faktorerna skulden: jobbet, barnen, hemmet och partnern. Men den inre stressen är en lika bidragande faktor. Vi sätter mycket press på oss själva, helt i onödan, säger Susanne och utvecklar sitt resonemang:

– Som egenföretagare är det lätt att köra på i 180. Speciellt när det är roligt. Men man missar att det höga tempot också bryter ned oss. Arbete och aktiviteter blir därför lätt en fälla. Även om jag fortfarande håller högt tempo periodvis, har jag skaffat redskap för att kunna dra i bromsen. Det är dessa redskap jag delar med mig av i boken.

”Det gäller att hitta en balans mellan krav och resurser.”

En lättläst och användbar bok

’Lugn i sinnet’ skrev Susanne med en särskild person i åtanke – sig själv. Det är en typ av bok hon velat upptäcka innan hon blev sjuk, berättar hon. Den är därför enkelt skriven, för att kunna läsas några sidor åt gången. Och varje kapitel avslutas med övningar och reflektioner som läsaren kan jobba sig vidare utifrån.

– Jag tyckte att det saknades en bok som denna. Det finns en uppsjö av böcker på liknande tema, men de är antingen glättigt skrivna eller stolpigt akademiska. En överbelastad hjärna orkar inte ta in alltför tung information, säger Susanne.

Ett problem, menar hon, är att det i dagens effektiviserade, prestationsinriktade samhälle finns en föreställning om tillfrisknandet som en slags quickfix. Att en stressjukdom skulle kunna botas med en veckas semester innan man kör på som vanligt igen. För att bli frisk krävs dock långsiktigt förändrade vanor.

– Vissa är mer benägna att dra på sig stressrelaterade sjukdomar. Vår inre stress beror till stor del på hur vi uppfattar oss själva. Många unga vuxna mår dåligt för att de känner att de inte räcker till, att de hela tiden måste prestera eller vara på ett visst sätt. Där har de sociala medierna stor påverkan. 

En tydlig varningssignal är när du börjar springa fram fast du egentligen inte har bråttom.”

Var vaksam på stressignalerna

Hon vill dock betona att stress är en naturlig del av livet. Kamp- och flyktsystemet ligger djupt inbäddad i den mänskliga biologin, och fyller därmed en nödvändig funktion för oss människor. Det är när kroppen befinner sig i ett konstant varningsläge som vi bör ta signalerna på allvar, för att inte bli sjuka. Susanne menar att det handlar om att hitta en generell balans mellan krav och resurser. Hennes bok kan därför med fördel läsas av alla som känner att de behöver hjälp att dra i handbromsen.

Det är viktigt att komma ihåg att stress går att förebygga. Den senaste forskningen visar att hjärnan läker väldigt bra av motion. Men det hjälper inte att bara sticka ut och motionera. Det måste finnas ett helhetstänk – träningen får inte bli en stressfaktor i sig. Min förhoppning är att chefer inom vård, skola omsorg ska köpa in boken, när de märker att deras medarbetare behöver hjälp med att förhålla sig till stressiga jobbsituationer. Ofta handlar det om att lära sig att sätta gränser. Att våga vara tydlig med vad som känns okej, säger Susanne.

Många vuxna har egna erfarenheter av stressrelaterade problem, och vill lära sig att förebygga dessa. Så vilka signaler bör man egentligen vara vaksam på?

– Bråttombeteendet är en tydlig varningssignal. När du börjar springa fram fast du egentligen inte har bråttom. Och när du sover dåligt och börjar glömma saker. Andra vanliga symptom är spänningshuvudvärk och magkatarr. Mitt råd är att ta reda på hur just dina signaler fungerar – och lyssna på dem, tipsar Susanne.

Skriva bok – en stressfaktor?

Tidigare böcker har Susanne skrivit tillsammans med en kollega, och gett ut på förlag. När hon nu valt att ge ut den nya boken i egen regi, har det inneburit att hon fått göra det jobb som förlagen tidigare brukade göra.

– Det har varit väldigt roligt och givande. Men i april, strax innan boken släpptes, hade jag ganska hög stressnivå i kroppen. Det var mycket som kunde gå fel. Releasefesten var en stressfaktor i sig. Skulle det dyka upp folk? Men det gick jättebra. Det kom massor med folk. Mottagande har varit varmt och boken har sålt bra. Nu känner jag mig inte särskilt stressad, utan tycker att det känns väldigt lustfyllt och kul, berättar Susanne.

Susanne, en doer

Under åren har Susanne träffat på många högpresterande människor som insjuknat på grund av stress. Flera av dem har oroat sig för att de inte kommer kunna fortsätta med sina tidigare yrken eller hobbys när de tvingas stuva om bland livsplanerna. Men det går att lära sig att hantera stressrelaterade problem, menar hon. Om man gör det på rätt sätt.

– En KBT-terapeut sade till mig att jag är en utpräglad doer. Jag vill hela tiden hitta på saker. Förverkliga planer. För att kunna fortsätta med det har jag varit tvungen att sänka tempot. Och framförallt – göra en sak i taget. Förut satt jag alltid med mobilen och datorn samtidigt. Men inte längre. Och jobbar jag framför datorn stänger jag av mailprogrammet, och kollar det max en gång i timmen. Ett kapitel i boken berör särskilt detta. Det heter Tillgänglighetens pris och handlar om våra ohållbara vanor. Att våra hjärnor inte är skapta för att exponeras för flera skärmar samtidigt. Så en skärm i taget! säger Susanne.

Avslutningsvis vill Susanne framhålla tre viktiga komponenter för att förbygga stressrelaterade sjukdomar: lyhördhet, gränssättning och kommunikation.

– Att lyssna på kroppens varningssignaler – är A och O. Jag har till exempel lärt mig att jag blir väldigt ljudkänslig. Det är min varningsklocka. För att hitta balansen har jag också blivit mycket bättre på att sätta gränser, minskat mina måsten och borden. Jag tackar inte längre ja till precis allting, säger Susanne och forsätter:

– Gränssättning och en rak och öppen kommunikation är otroligt viktigt för vårt välmående. Det gäller både i arbetslivet och på det privata planet. Att bli lugnare och må bättre handlar inte om att jobba med ett projekt som ska klaras av och sen avslutas – det handlar om att leva på ett nytt sätt och förändra sina vanor på lång sikt. Det är många bitar som falla på plats för att livspusslet ska bli komplett, säger Susanne.

Susanne Bogren